”Hon möter upp ute på gårdsplanen med den vidsträckta utsikten över Oviksfjällen. Inne i stallet, ja fast nu är det en vitmålad ateljé med stora fönster, brinner brasan.
Några kakor och en termos kaffe står i en flätad korg. Hela miljön andas vilsamt skapande. För nu har hon bestämt sig. Annica Nordin. Hon vill satsa på konsten.
– Jag har fyllt femtio och någon gång måste man ju sätta ner foten. Man går och väntar på det rätta tillfället att våga välja väg, men det kommer aldrig. Man får själv ta tag i det, säger hon och häller upp en slurk mörkbrunt stärkande i den gröna keramikmuggen.
Arbetet som grafisk designer kommer hänga med, men fokus blir det egna. Måleriet och grafiken.
– Jag tycker om att måla på papper och limmar sedan upp det på pannå. Oftast målar jag i akryl, men ibland med lite inslag av olja, säger Annica och visar några verk med gröna runda former och stilistiska blommor.
För att avdramatisera den vita duken använder hon sig ofta av misslyckade delar av grafiska tryck.
– Ofta finns det något i trycket som har en fin yta eller form, den biten river jag av och klistrar på det tomma pappret. Det är ett sätt att komma igång, man får något att förhålla sig till.
För det mesta målar Annica utan någon direkt plan på vad det kommer att bli.
– Om jag har en idé är det oftast ändå bäst att släppa den. Det blir bättre då. Friare och mer förutsättningslöst.
Inspirationen kommer ofta från naturen och dess oändliga färgkombinationer. Vissa former återkommer i hennes verk, skålformen och olika ovaler.
– Egentligen vill jag måla mer abstrakt än jag faktiskt gör, det är mer intressant. Att måla blommor och landskap kan kännas lite enkelt på något vis.
En mörkt grönblå akvarellteckning bryter av lite bland de övriga verken på väggen i ateljéns ena hörn.
– Den har min tolvårige son Theo målat när han gick på dagis. Hans bilder är också till inspiration för mig. Barn har ett så fritt och lustfyllt sätt till färg och form.
Annica tycker ibland att hon överarbetar och ”pillar sönder” sina bilder.
– Man måste våga vara mer naiv, men det krävs mod att vara enkel, säger hon och tar en slurk ur den gröna muggen.
Just färgen grönt är något som följt med i hennes verk länge, och också temat på den utställning som öppnar på lördag.
– De gröngula tonerna passar mig, de har en lugn energi, säger Annica Nordin. Mina bilder passar extra bra nu på våren när man törstar efter det gröna.
Utställningen ”Det är grönt!” visas på Härke konstcentrum 11-26 maj.”
Text och foto: Emma Bergstrand, Östersunds-Posten 10 maj 2013
http://op.se/kulturnoje/kulturartiklar/1.5863863-det-kravs-mod-att-vara-enkel